Ett misslyckat bakförsök och överväldigande trötthet. 15/11
Klockan ringer 08.00 och jag försöker verkligen stiga upp, ett måste då jag ska klara av att stiga upp 05.00 nästa dag, men det tycks för min hjärna vara omöjligt att stiga upp vid denna tid. Om det beror på den otroliga springrundan som visade sig vara längre än 1 mil skulle det inte förvåna mig. Inte förrän 08.40 lyckas jag ta mig upp. Jag gör iordning lite frukost i form av gröt och njuter av morgonsolen. Trots att jag nu är uppe ur sängen tycks min kropp ändå vilja tillbaka, jag lyssnar på harry potter medan jag ligger blundandes på soffan. Fram och tillbaka dras jag mellan sömnriket och verkligheten. Tillslut somnar jag och vaknar senare av att jag ser min kollega Jeff som jag TROR han heter köra förbi min husvagn, men jag är alldeles för trött för att hälsa. Jag skapar lite lunch och börjar därefter med mitt bakverk! Tyvärr tänker inte min hjärna så långt då jag upptäcker efter ha gjort smeten att det inte finns några värmetåliga formar som jag kan lägga den i. Jag kan lägga den i muggar istället! För att göra en lång historia kort; jag hade inget bakpulver, det hela blev alltså en blandning mellan kladdkaka och inget alls som smakade apa. Jag har ätit hela dagen; kakor, choklad, oboy och nötter. Min syssla förutom det och bakandet var harry potter i lurarna. Det måste dock ske en förändring om jag inte ska dö av tristess, eller fetma...
Du far inte do av fetma eller trotthet. Du ska levande komma tillbaka till mig med en riktigt good kladdkaka. Eller kan jag locka med en?