thefruitpicker

Självklart väntar jag till sista sekunden med att gå till tågstationen, halvspringandes har jag min 95 liters väska på ryggen och ytterliggare väska framför mig på magen. Som detta inte vore nog har jag även en rullväska i vänster hand vars hjul fått för sig att det inte vill sitta fast. Väl framme på tåget somnar jag på en gång då det varit omöjligt att sova under natten när sofie bestämt skulle kolla på klockan var femte minut för att se att hon inte försovit sig. Framme i Bundaberg träffar jag min nya chef, Natasha, en trevlig kvinna i 40 års åldern med lockigt hår och ett glatt ansikte. Eftersom jag koncentrerade mig på att lyfta iun min väska i bilen märkte jag inte att hon faktiskt hade en rejäl mage, det visade sig att hon är åttånde månaden men var lika aktiv som vem som helst. Vi åkte till Woolworths för att handla, jag köpte mat så jag skulle klara mig i tre veckor för jag hade fått det intrycket att närmaste stad var flera mil från gården. Det visade sig dock att den bara var 5 km. Efter 2 timmars bilresa och en påköring av den största känguru jag sett hittills i Australien var vi framme. Jag fick dock en chock då jag insåg att nu inte hade någon som helst möjlighet att kontakta vänner och bekanta då vodafone inte hade täckning och internet inte existerade. Jag skulle nämligen bo i en husvagn i mitten av ingenstans! Men mitt nya hem var nog det bästa jag kunde ha fått! Det första jag tänkte på när jag såg frysen var; Varför köpte jag inte med mig mer mat? Husvagnen är alltså utrustad med kyl/frys, tv, UGN! En lyx som verkligen kommer uppskattas då mästerkock som jag är inte har kunnat laga mat i ugn på 9 veckor. Det finns även rinnande vatten (som dock inte gick att dricka), stor säng, soffa och massor med mys! Jag kommer definitivt att kunna trivas här, däremot kommer det nog bli ensamt. Just nu visas ”night at the musem” på tv och det enda som existerar inom 5kms radie är jag och en riktigt god choklad.